"Njurhälsa för alla" måste vara mer än en kampanjslogan

På många platser världen över finns det fortfarande ingen, eller endast begränsad, tillgång till njursjukvård och njurersättningsterapi (RRT). Denna situation har förvärrats under de senaste åren, där katastrofala händelser i världen såsom den globala pandemin och kriget i Ukraina haft betydande inverkan på kroniska och icke-kommunikativa sjukdomar som exempelvis kronisk njursjukdom (CKD).

Det är en sorglig verklighet – miljontals utsatta människor över hela världen har inte tillgång till minimal sjukvård, särskilt när oväntade kriser inträffar. I många länder är dialysvård endast tillgänglig för ett fåtal, i många fall är med varierad standard, på oregelbunden basis och med dålig tillgång till grundläggande mediciner för att behandla essentiella komorbiditeter som anemi, njursvikts-relaterad benmineralsjukdom.

Som läkare och sjuksköterskor inom njursjukvård är vi ansvariga för att öka medvetenheten om denna ojämlika tillgång till primärvård för njursjuka. Internationella hälsoorganisationer har samma skyldighet att lobba, och njurvårdsleverantörer måste samarbeta med hälsomyndigheter för att hitta lösningar som säkerställer minimala standarder för njursjukvård.

När det gäller högspecialiserad vårdpersonal, utöver behovet av medkänsla och engagemang, finns det ett behov av att säkerställa korrekta diagnoser och att främja folkhälsoutbildning inom kritiska hälsofrågor. Vi behöver förstå patientens behov och deras uppfattning om vården för att komma fram till en välstrukturerad vårdplan. Detta kan endast uppnås med ett multidisciplinär och integrerad vårdmetod.

Innovativa och patientcentrerade digitala lösningar, med stöd av grundläggande infrastruktur och lokal personal, kan inte bara hjälpa läkarnas förmåga att diagnostisera korrekt, utan också koppla samman njursjukvårdspersonal och patienter i avlägsna områden och tillföra expertis där vi inte kunnat drömma om att ha specialiserad vård inom en nära framtid.

Familjer och vårdgivare måste involveras i att främja patienternas hälsokompetens, med hänsyn till psykologiska och sociala realiteter. Detta främjar patientens känsla av inflytande då denne själv kan hjälpa till att påverka sin behandling vilket förbättrar effektiviteten av medicinska insatser.

Endast genom att ta itu med alla dessa aspekter av kronisk njursjukdom kan vi uppnå det slutliga målet för CKD-patienten – att leva ett långt och bra liv utan På Diaverum är det vårt mål– att förse njurvårdspatienter runt om i världen med livsförbättrande njurvård, eftersom alla förtjänar ett tillfredsställande liv

Medan vi väntar på ett mirakelläkemedel för att behandla njursjukdomar, måste vi fortfarande leva med det ökade antalet människor som behöver RRT. Personer med CKD står fortfarande med ångesten inför att påbörja dialys en dag eller få en njurtransplantation eller, ännu troligare, risken för en allvarlig eller dödlig kardiovaskulär händelse. När vi betraktar den globala bilden måste vi inse att möjligheten att få njurersättningsterapi fortfarande endast är för dem som har turen att ha tillgång till njursjukvård.

Allt detta innebär en stegvis förändring av njursjukvården, vilket är en social skyldighet som vårdgivare, vårdpersonal, hälsomyndigheter och politiker måste ta ett kollektivt ansvar för. Det är mer än en slogan, ’njurvård för alla’ innebär att skapa åtgärder som är kända för oss - att investera i preventiv vård same ge adekvat vård på alla platser världen över.